Mitt liv, mina val och mina åsikter.

Tja alla!

Som ni ser, hör och märker är mitt bloggintresse väldigt lågt för tillfället. Ingen direkt förklaring, men har helt enkelt ingen lust.

Men nu kanske det vänder, menar ju, jag bloggar ju nu!

Anledning? Inget märkvärdig faktiskt, men detta inlägget dedikerar jag åt mitt livs stora hobby, nämligen innebandyn.
Jag har ju spelat innebandy i 14 år i år, tycker fortfarande det är väldigt skoj faktiskt.

Det började med att jag, som med mycket annat i mitt liv, halkade in på ett bananskal. En gammal polare, Tobbe, som jag känt i fan nästan 20 år. Han spelade i alla fall i Olympia IK, vid ett tillfälle när han skulle iväg på träning, frågade jag om jag fick följa med, och titta på, det var tanken. Men Emilio, som var vår tränare, frågade om jag ville vara med och ticka lite.
Jag ställde ju såklart upp, och fann att här är nåt jag kan. Och det visade sig redan där att jag var en oslipad diamant. Om jag inte missminner mig. =P

Jag blev direkt med i truppen, med Rick, Johan, Philip, Tobbe m.fl! Ett kul gäng med rätt låga ambitioner.
Men här spelade jag i...3-4 år nåt sånt, en mycket minnesvärd tid för mig. Träffar ibland några från den tiden, väldigt kul.
Men laget lades ner av någon anledning, och jag hade "polare" i Kvicken (min högstadieskola) som spelade i Farsta IBk. Hajarna var då bäst i Sverige, kom 2:a i Stadium cup, och den turnerningen motsvarar typ OS i ishockey.

Här var ju ambitionerna VÄLDIGT höga, och gissa om jag låg efter de andra. Men ger man sig fan på nåt, så kommer det alltid nåt gott ur uppoffringarna man gör.
I det här fallet vann jag polare, bättre kondis och ett grymt slagskott.
Men mina ambitioner var inte så höga, och det fanns många PSYKFALL i laget. Så jag slutade och återförenades med Tobbe som landat i Sköndals IK.

Jag är ingen som skryter, men jag kom in och lekte med alla där, faktiskt. Kändes så otroligt skönt. Det gick tom så långt att min dåvarande tränare Magnus anmälde mig till stadslagsuttagning.
Det innebär att varje klubb i Stockholm får utse den spelare som dom tycker är bäst i föreningen, och skicka denna till ett träningspass med alla de bästa spelarna. Där var jag med!
Men jag gick inte vidare till nästa omgång i uttagningen. Men jag vet att jag gjorde bra ifrån mig.

Nåt år efter detta, startade Sköndal ett juniorlag. Där anslöt jag mig naturligtvis, och det var ett helt nytt gäng.

Där träffade jag Pontus och Markus, de två närmaste polare jag har idag. Fantastiska snubbar och vi har fantastiskt kul ihop. Folk säger att vi borde börja med TV, får se med det. Mobilkameran räcker sålänge! ;-)

Men här nu då, spelade vi alla ihop i några år. Vann skytteligan nåt år. Sen bildades ett AJ-lag där vi alla gick över till, men med åren försvann spelare, och nya kom in. Men jag, Pontus och Mackan höll ihop i vått och torrt.
Efter några år där, bildades b-laget. Där körde jag fram tills förra säsongen. Här var sagan likadan, några försvann och några kom, (bl.a Anders Lagermyr som kom direkt från Balrog i Elitserien).
Men till säsongen 08/09 slutade typ alla, så Pontus och Mackan begav sig till en nystartad förening. Jag valde att testa mina vingar i Sköndals A-lag. Dom spelar i super 3:an, den högsta stockholmserien. Här körde jag fram tills, jag 1 vecka sen.
Lusten har avtagit, viljan efter annat är starkare, men jag platsade i alla fall i laget, och det är viktigt för mig att veta. Men Pontus och Mackan lirar ju i nya laget, vi har ju kört ihop i 7 år eller nåt sånt.
Dessutom satsar jag inte på innebandyn längre, så...ja...här är jag...ut på nya äventyr! =)

Nu fick ni en liten smak på mitt innebandyliv!

Hoppas ni förstår NÅT jag skriver, take care!

Lägger upp en bild också, in action! ;)



//Jimmy a.k.a "Jimmy Gök, Pato, Djungel-Jim, Göken, Jimp the Pimp".